Patienternas rättigheter inom svensk sjukvård – vad du behöver veta

Att navigera i det svenska sjukvårdssystemet kan ibland kännas som en utmaning. Som patient har du dock en rad lagstadgade rättigheter som är tänkta att stärka din ställning, främja din integritet och säkerställa din delaktighet. Patientlagen från 2014 utgör grundbulten i detta skydd. Samtidigt visar erfarenheter och uppföljningar att lagen inte alltid får det genomslag i praktiken som var tänkt. Att känna till sina rättigheter är därför avgörande – det är det första steget mot att kunna vara en aktiv part i din egen vård och säkerställa att du får den vård du behöver och har rätt till. Den här artikeln syftar till att ge dig en tydlig överblick över dina viktigaste rättigheter.

Grunden i dina rättigheter – Patientlagen (2014:821)

Patientlagen (2014:821) är central för att förstå din roll och dina rättigheter inom svensk hälso- och sjukvård. Lagens övergripande mål är att stärka och tydliggöra din ställning samt att främja din integritet, ditt självbestämmande och din delaktighet. Den slår fast att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och din personliga värdighet. En grundläggande princip är att den som har störst medicinskt behov ska ges företräde till vården. Du har rätt till vård av god kvalitet som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, och vården ska vara lättillgänglig. Särskild hänsyn ska tas till barn, där barnets bästa alltid ska vara avgörande.

Rätten till information – att förstå din vård

En av de mest fundamentala rättigheterna är rätten till information. Vårdpersonalen är skyldig att ge dig information om ditt hälsotillstånd, vilka metoder som finns för undersökning, vård och behandling, samt vilka hjälpmedel som kan vara aktuella vid funktionsnedsättning. Informationen ska även täcka förväntade väntetider, det sannolika förloppet av vården, väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, samt metoder för eftervård och förebyggande av sjukdom. Du ska också få veta om möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast vårdkontakt, få en ny medicinsk bedömning och om vårdgarantin. Informationen måste anpassas efter dina individuella förutsättningar, som ålder, mognad, erfarenhet och språkliga bakgrund. Vårdpersonalen ska så långt som möjligt försäkra sig om att du har förstått innehållet och betydelsen av informationen. Du har även rätt att få informationen skriftligt om du önskar, och din önskan att avstå från information ska som huvudregel respekteras.

Rätten till samtycke – du bestämmer

Din självbestämmanderätt är central. Hälso- och sjukvård får som huvudregel inte ges utan ditt samtycke. Innan du fattar beslut om vård ska du ha fått den information som beskrivits ovan. Samtycket kan lämnas skriftligt, muntligen eller genom att på annat sätt visa att du accepterar den aktuella åtgärden. Lika viktigt är att du när som helst kan ta tillbaka ditt samtycke. Om du väljer att avstå från viss vård eller behandling, ska du få information om vilka konsekvenser detta kan få för din hälsa. Undantag från kravet på samtycke finns, främst i akuta situationer där ditt liv är i fara och ditt samtycke inte kan inhämtas i tid.

Rätten till delaktighet – vården utformas med dig

Patientlagen betonar att vården och behandlingen så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med dig. Du ska ses som en aktiv partner i din vård. Dina närstående ska också ges möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om du samtycker till det eller om sekretessregler inte hindrar det. För barn är rätten till delaktighet särskilt betonad; barn ska få möjlighet att uttrycka sina åsikter i frågor som rör deras vård, och deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad. Målet är en personcentrerad vård där dina behov och preferenser står i centrum.

Att välja och påverka din vård

Utöver information och delaktighet har du flera rättigheter som rör möjligheten att aktivt välja och påverka din vård.

Valfrihet inom vården

Du har en lagstadgad rätt att välja utförare av offentligt finansierad primärvård (vårdcentral) och öppen specialiserad vård i hela landet. Det innebär att du inte är bunden till din hemregion, utan kan söka vård där det passar dig bäst, förutsatt att vårdgivaren har avtal med någon region. Inom primärvården väljer du vårdcentral genom att lista dig där. Vårdgivare får inte diskriminera patienter från andra regioner, men prioritering ska alltid ske utifrån medicinska behov.

Fast vårdkontakt och läkarkontakt

För att öka tryggheten och kontinuiteten i vården har du rätt att få en fast vårdkontakt utsedd om du begär det, eller om det bedöms nödvändigt för att samordna dina vårdinsatser. Den fasta vårdkontakten kan vara en läkare, sjuksköterska eller annan vårdpersonal och ska hjälpa dig att samordna vården, förmedla kontakter och lämna information. Inom primärvården har du dessutom möjlighet att välja och få tillgång till en fast läkarkontakt, vilket jag personligen tror kan vara mycket värdefullt för att bygga en långsiktig och förtroendefull relation.

Ny medicinsk bedömning (Second Opinion)

Om du står inför en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada, har du rätt att få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, ofta en specialist vid en annan mottagning eller i en annan region. Syftet är att du ska känna dig trygg med den ställda diagnosen och den föreslagna behandlingen. Detta är särskilt relevant vid exempelvis cancerdiagnoser, där en ny medicinsk bedömning kan ge extra trygghet. Din behandlande läkare eller kontaktsjuksköterska ska hjälpa dig att initiera processen och ordna remiss. Kostnaden täcks av din hemregion.

Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel

När det finns flera behandlingsalternativ som är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, ska du få möjlighet att välja det alternativ du föredrar. Detta förutsätter att alternativet med hänsyn till sjukdomen och kostnaderna framstår som befogat. Samma princip gäller för val av hjälpmedel om du har en funktionsnedsättning.

Tidsramar och tillgänglighet – Vårdgarantin

För att säkerställa att du får vård inom rimlig tid finns den nationella vårdgarantin. Den anger inom vilka tidsgränser du ska erbjudas vård inom olika delar av sjukvården. Det är viktigt att komma ihåg att vårdgarantin är en garanti för tid till vård, inte en garanti för en specifik medicinsk åtgärd inom den tiden.

• Kontakt med primärvården (t.ex. vårdcentral) ska erbjudas samma dag som du söker hjälp (ofta via telefon eller digitalt).
• Medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården ska erbjudas inom högst tre dagar.
• Besök inom den specialiserade vården ska erbjudas inom högst 90 dagar efter att remiss har utfärdats eller egenanmälan gjorts.
• Behandling eller åtgärd som beslutats av den specialiserade vården ska påbörjas inom högst 90 dagar efter beslutet.

Om din vårdgivare inte kan erbjuda vård inom dessa tidsramar, ska du bli informerad om detta och erbjudas vård hos en annan vårdgivare, antingen inom eller utom din hemregion, utan extra kostnad för dig. Det är din hemregions ansvar att se till att du får detta erbjudande.

När vården inte lever upp till förväntningarna

Trots Patientlagens tydliga intentioner visar rapporter, bland annat från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys), att lagen inte har fått fullt genomslag. Som jag ser det, baserat på de rapporter jag tagit del av och samtal inom sektorn, upplever många patienter fortfarande brister i information, delaktighet och tillgänglighet. Kunskapen om lagen verkar vara låg både hos allmänheten och inom vården, och det saknas ibland en kultur som fullt ut ser patienten som en jämbördig partner. Det är en utveckling som oroar mig, då det riskerar att urholka förtroendet för vården och skapa ojämlikhet mellan de som kan och orkar kräva sin rätt och de som inte gör det. Enligt en kritisk analys har patientens ställning på vissa områden till och med försvagats sedan lagen infördes.

Att framföra klagomål och söka stöd

Om du är missnöjd med den vård eller det bemötande du har fått, finns det flera vägar att gå. Det första steget är ofta att prata direkt med den berörda personalen eller chefen på den aktuella vårdenheten. Om detta inte leder till önskat resultat eller känns svårt, kan du vända dig till Patientnämnden i din region. Patientnämnderna är fristående och opartiska instanser som kostnadsfritt hjälper patienter och närstående att framföra klagomål, få svar från vårdgivaren och få information om sina rättigheter. De kan fungera som en viktig länk och ett stöd i kontakten med vården.

Om du anser att du eller en närstående har drabbats av en vårdskada, eller om det funnits en risk för en vårdskada på grund av brister i säkerheten, kan du göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO utreder händelsen och kan rikta kritik mot vårdgivare eller enskild personal samt kräva åtgärder för att förbättra patientsäkerheten. Vårdgivaren är också skyldig att informera dig om du drabbats av en vårdskada, vad som hänt, vilka åtgärder som vidtas och dina möjligheter att klaga eller söka ersättning.

Patientsäkerhet – en gemensam angelägenhet

Patientsäkerhet handlar om att förebygga att patienter drabbas av skador i samband med vård. Du och dina närstående har rätt att delta i vårdgivarens patientsäkerhetsarbete. Det kan handla om att uppmärksamma risker eller att delta i utredningar av inträffade händelser. En öppen dialog kring säkerhet är avgörande för att ständigt förbättra vården.

Att navigera i praktiken – tips för patienten

Att känna till sina rättigheter är grundläggande, men det krävs ofta också ett aktivt förhållningssätt för att de ska få genomslag i praktiken. Förbered dig gärna inför läkarbesök genom att skriva ner frågor och funderingar. Var inte rädd för att ställa frågor tills du känner att du förstår informationen om ditt tillstånd och dina behandlingsalternativ. Kom ihåg att du har rätt till information som är anpassad för dig.

Du har också rätt att läsa din patientjournal. Att ta del av journalen kan ge dig en bättre överblick över din vård och underlätta dialogen med vårdpersonalen. Enligt Patientlagen (2014:821) har du rätt att ta del av uppgifterna, om inte särskilda sekretesskäl föreligger. Du har även rätt att säga nej till att exempelvis studenter närvarar vid undersökningar eller behandlingar, och ditt deltagande i medicinska forskningsprojekt är alltid frivilligt.

Även om systemet har sina brister och Patientlagen ännu inte fullt ut infriat alla förhoppningar, är kunskap om dina rättigheter det mest kraftfulla verktyget du har. Genom att vara informerad, ställa krav och aktivt delta i din vård bidrar du inte bara till bättre vård för dig själv, utan också till att driva på utvecklingen mot en mer patientcentrerad svensk sjukvård. Det är en resa vi gör tillsammans – patienter, vårdpersonal och beslutsfattare – mot en vård där patientens röst och behov verkligen står i centrum.